Samarbete har bland annat skett på Kapsellaboratoriet i Oskarshamn om bästa svetsmetod. På bilden ser vi en svets med den valda metoden friktionsomrörning. Foto: Curt Robert Lindqvist.

Mångårigt samarbete mellan SKB och Posiva

Allt började i en nedlagd gruva i Bergslagen i slutet av 70-talet. Där startade samarbetet mellan SKB och föregångaren till Posiva när det bestämdes att kärnkraftsindustrin skulle ta hand om allt egenproducerat kärnavfall.

I det internationella Stripa-projektet utvecklade forskare, bland mycket annat, geofysiska metoder för att undersöka berggrunden, till exempel för att se hur grundvattnet rör sig. De undersökte hur bentoniten, den lera som kommer att omsluta kopparkapslarna med använt kärnbränsle, reagerade i kontakt med vatten.

Forskningen togs under årens lopp vidare till det underjordiska laboratoriet Äspö utanför Oskarshamn där den svenska KBS-3-metoden undersöktes och sakta mognade fram. Finland har varit med till och från i olika projekt under årens lopp men samarbetet fördjupades i början på 2000-talet.

Och samarbetet kommer att fortsätta en lång tid framöver. För det återstår fortfarande mycket arbete, även om Posiva redan har fått godkänt av STUK, den finska motsvarigheten till Strålsäkerhetsmyndigheten, att bygga ett slutförvar baserat på SKB:s metod. Det är nu som tekniken ska förfinas och implementeras.

Gemensam teknikutveckling

Syftet med samarbetet mellan länderna är att så långt som möjligt ha en gemensam teknikutveckling och gemensamma krav. Till exempel har man tillsammans utvecklat metoden för att svetsa på locken på kopparkapslarna och samarbetar kring att ta fram metoder för oförstörande provning och metodik för att gjuta insatser till kapslarna samt provtillverkning av kapslarna. Det handlar också om forskning kring säkerhet, hur radioaktiva partiklar rör sig i berget och vad som händer under marken vid jordskalv. Forskningen tittar också på vad som händer när vatten kommer in i en deponeringstunnel efter att kapslarna deponerats och buffert och återfyllning installeras.

Projekten är många och utöver dem delar SKB och Posiva också erfarenheter med varandra kring projektering och drift av de anläggningar som ska byggas. Posiva kunde exempelvis utnyttja SKB:s erfarenheter från Äspölaboratoriet när man byggde Onkalo. SKB kommer i sin tur ha nytta av Onkalo-projektet när man bygger Kärnbränsleförvaret i Forsmark.

Senast granskad: 11 maj 2022