Äspölaboratoriet – tre decennier
i forskningens tjänst
År 1986 började kartläggningen av Äspö. SKB ville undersöka möjligheten att bygga ett underjordslaboratorium där. Det var början på den forskning och teknikutveckling som bedrivits på Äspö och i dess omgivningar under nästan tre decennier.
Det var i 1986 års program för forskning, utveckling och demonstration som SKB presenterade de första planerna på att bygga ett eget underjordslaboratorium. Planerna sträckte sig från 1987 till 2010 och innefattade bland annat detaljerade studier av de naturliga barriärerna och deras funktion i ett slutförvar, utveckling av metoder och tekniker för slutförvaringen samt demonstrationer av slutförvarets olika delar.
Undersökningsmetoder utvecklas
De första utvecklingsinsatserna gjordes redan innan laboratoriet ens började byggas. Inför och under byggandet prövades olika metoder för att undersöka berggrunden från markytan. Det är det vi kallar platsundersökningar. Då utvecklades undersökningsmetoderna, liksom de modeller som användes för att beskriva berggrundens egenskaper. Vi ville framför allt försäkra oss om att de borrhål som borrats från markytan gav tillräcklig information om vad som fanns på djupet. Senare kunde vi studera berget i detalj från laboratoriets tunnlar och schakt och jämföra resultaten från platsundersökningen med verkligheten. Metoderna användes sedan vid platsundersökningarna i Forsmark och Oskarshamn inför valet av plats för Kärnbränsleförvaret.
Byggandet av Äspölaboratoriet pågick mellan 1990 och 1995. Arbetet gav viktiga tekniska erfarenheter och lärdomar om design och konstruktion av underjordsanläggningar. Till exempel har vi använt både sprängning och borrning för att driva tunnlarna i Äspölaboratoriet. Detta gav oss möjlighet att studera hur berget runt tunneln påverkas av de olika metoderna samt hur grundvattnets flödesmönster och kemiska sammansättning kunde påverkas.
Experiment installeras
När så Äspölaboratoriet togs i drift 1995 kunde forskningen och teknikutvecklingen kring slutförvarsmetoden ta fart. Ett flertal experiment har genomförts för att undersöka bergets egenskaper och inte minst vilken betydelse egenskaperna kan ha för den långsiktiga säkerheten i ett slutförvar för använt kärnbränsle. Det kan till exempel handla om hur berget fördröjer transporten av radioaktiva ämnen eller hur mikrober påverkar förhållandena på djupet.
Vidare har en stor del av verksamheten handlat om slutförvarets tekniska barriärer. Hur vi genom god kvalitet i det tekniska genomförandet kan uppnå ett säkert slutförvar. Några av våra viktigaste experiment i Äspölaboratoriet är våra fullskaleförsök. De ger oss möjlighet att testa tekniken i full skala och under verkliga förutsättningar. Ett av de större och viktigare fullskaleexperimenten är Prototypförvaret, som enkelt kan beskrivas som en kopia av ett slutförvar, fast utan kärnbränsle.
På senare år har verksamheten allt mer fokuserat på att anpassa teknik och metoder till den industrialiserade process som behövs för driften av Kärnbränsleförvaret.