Hem Uppsalaforskare undersöker Bollnäsförkastning
Uppsala universitet genomför undersökningar i Bollnäs. Ljudvågorna skapas genom att man med hjälp av traktorn ”slår” en tyngd mot marken. Foto: Lasse Modin

Forskare undersöker Bollnäsförkastning

För ett par år sedan upptäcktes en så kallad postglacial förkastningslinje utanför Bollnäs. Det kan tyda på att trakten för cirka 9 500 år sedan skakades av en jordbävning. Nu gör Uppsala universitet i samarbete med SKB geofysiska undersökningar i området.

Att en så relativt stor jordbävning kan ha skett så långt söder ut, förvånar delvis forskarna, som hittills utgått ifrån att de endast förekommit i de nordligare delarna av landet där de riktigt stora förkastningarna som Pärvie och Lansjärv hittats.

Raymond Munier är chefsgeolog på SKB. Han säger att upptäckten egentligen inte har någon påverkan på SKB:s planer att bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark.

– Men de nya fynden i bland annat Bollnäs ökar vår förståelse för hur skalv genereras i ett istidscenario. SKB kan använda forskningsresultaten för att förfina säkerhetsanalyserna. Det kan på sikt, genom att vi minskar osäkerheterna i våra antaganden, hjälpa oss att ytterligare optimera förvarets utformning, säger han.

Sex kilometer lång

Bollnäsförkastningen upptäcktes 2012 av SGU, Sveriges Geologiska Undersökning, när man granskade laserskannade bilder av markytan. Den går i nord-sydlig riktning och är närmare sex kilometer lång. I landskapet syns den bara som en svag sluttning, eller våg, mot öster.

Man sitter på huk på en åker.

Alizera Malehmir från Uppsala universitet.

– I somras utförde SGU grävningar här och konstaterade att det finns förskjutningar i jordlagren. Nu ska vi ta reda på om även berget är påverkat, vilket skulle tyda på att det faktiskt var en jordbävning, förklarar Alireza Malehmir, som är forskare på geovetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet och den som leder undersökningarna i Bollnäs.

Reflektionsseismik

Metoden som forskarna använder sig av kallas reflektionsseismik och går ut på att man med hjälp av en liten Bobcat-traktor skickar ljudvågor ner i marken.

– Genom att traktorn stampar i marken skapas kraftiga ljudvågor som när de träffar berget studsar tillbaka och fångas upp av sensorerna. På så sätt får vi en bild av hur geometrin ser ut där nere, hur djupt berget ligger, vilken karaktär det har och hur mycket berggrunden har rört sig, uppgifter som kan användas för att bestämma en ungefärlig magnitud på det eventuella skalvet, förklarar Alireza Malehmir och säger att man placerat ut 92 sensorer med två meter mellan varje på en rak linje som korsar förkastningslinjen.

Joachim Place övervakar att datorn har förbindelse med sensorerna och att data tas emot.

Joachim Place övervakar att datorn har förbindelse med sensorerna.

– Det är där vi tror att berget kan vara som mest påverkat. Sensorerna är så känsliga att de känner av till och med om träden rör sig i vinden eller gräset rör sig på markytan. Därför gör vi tre mätningar per mätpunkt för att minska det seismiska bruset, säger han.

Första bearbetning

De data som sensorerna tar emot skickas vidare till en central dator på plats för en första bearbetning.

– När vi är färdiga med själva undersökningarna och tillbaka i Uppsala ska vi börja analysera resultatet. Förhoppningsvis har vi en klar bild av händelseförloppet innan året är slut, säger Alireza Malehmir.

MER INFORMATION

Nyheter

Villkorsprövning för utbyggt SFR

I morgon, 29 november, inleds nästa steg i tillståndsprövningen för utbyggnaden av Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avf...

Publicerad: 28 november 2022

Hallå där Anna Porelius, kommunikationschef på SKB

I den nya regeringens energipolitik är satsningar på kärnkraft en central punkt, och ny kärnkraft innebär nytt avfall. Vad in...

Publicerad: 18 november 2022

Johan Dasht utsedd till ny vd för Vattenfall Vattenkraft AB

SKB:s vd Johan Dasht kommer att tillträda som ny vd för Vattenfall Vattenkraft från och med den 1 december 2022. Johan Dasht ...

Publicerad: 7 oktober 2022