Hem Temakväll om maskinutveckling
Teknikutvecklare Fredrik Hermansson och enhetschef Pär Grahm berättade om SKB:s behov av specialmaskiner. Foto: SKB.

Temakväll om maskinutveckling

I år fyller Äspölaboratoriet trettio år. För att uppmärksamma det har SKB under året anordnat seminarier om verksamheten. Häromkvällen var det dags att avhandla maskinutvecklingen på Äspölaboratoriet.

Pär Grahm, enhetschef för Slutförvarsteknik, inledde kvällen med att beskriva SKB:s behov av att utveckla en del specialmaskiner inom deponeringsområdet.

– Huvuddelen av maskinutvecklingen har vi bedrivit på Äspölaboratoriet. Där finns bra förutsättningar för att både under och ovan jord arbeta med maskinutveckling och andra experiment. Miljön nere i berget liknar den vi kommer att ha i slutförvaret och vi har kunnat testa de maskiner och utrustningar som vi tagit fram i relevanta förhållanden.

– De maskiner vi har i dag på Äspölaboratoriet är inte till för att användas i slutförvaret, de är bara prototyper för den konceptuella utformningen, som vi testar och bedriver utveckling utifrån.

Helautomatiska maskiner

Fredrik Hermansson som jobbar som teknikutvecklare tog därefter över och berättade om hur de maskiner som tagits fram fungerar och hur testerna har gått.

– Vi kommer behöva få ut 40 ton buffertmaterial per dygn i tre olika utformningar – ringar, block och pelletar. För att klara det har vi tagit fram ett modulsystem med ett universalchassi som förses med utrustning efter behov. Chassit ska kunna docka till andra chassin av samma typ och tester av detta pågår nu på Äspölaboratoriet.

Depoberingsmaskinen Magne

Deponeringsmaskinen ”Magne” väger 75 ton. Foto: Curt-Robert Lindqvist.

Den största maskinen som tagits fram är deponeringsmaskinen, som väger 75 ton. Den kan precis som universalchassit manövrera helt själv i tunnelmiljön. Innan kapseln deponeras så lyfter maskinen upp sig på fyra stödben och ställer sig vågrätt oavsett lutning av underlag. När den ställer in sig för att deponera kapseln kan den justera in sig med en noggrannhet på tre millimeter. Den har provdeponerat över tusen gånger med mycket goda testresultat.

– När hela tunneln sen ska återfyllas med bentonitlera går det åt stora mängder block och pelletar. Under 2014 testade vi att återfylla en tolv meter lång tunnel i Äspölaboratoriet med hjälp av en vidareutvecklad industrirobot. Roboten placerade 380 ton block på en sträcka av tolv meter och därtill användes 85 ton pelletar för att återfylla golvet och spalten mot bergväggen. Att vidareutveckla transportsystemet så att det fungerar med hög kapacitet blir en nyckelfråga framöver, berättade Fredrik Hermansson.

Pär Grahm återkom på slutet och tog upp några framtidsfrågor och summerade kvällen. I samma veva fick publiken ställa alla sina frågor.

Nyheter

Villkorsprövning för utbyggt SFR

I morgon, 29 november, inleds nästa steg i tillståndsprövningen för utbyggnaden av Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avf...

Publicerad: 28 november 2022

Hallå där Anna Porelius, kommunikationschef på SKB

I den nya regeringens energipolitik är satsningar på kärnkraft en central punkt, och ny kärnkraft innebär nytt avfall. Vad in...

Publicerad: 18 november 2022

Johan Dasht utsedd till ny vd för Vattenfall Vattenkraft AB

SKB:s vd Johan Dasht kommer att tillträda som ny vd för Vattenfall Vattenkraft från och med den 1 december 2022. Johan Dasht ...

Publicerad: 7 oktober 2022