Hem Så mycket kostar rivning
Fredrik De la Gardie, utredningsingenjör för avvecklingar. Foto: Lasse Modin

Så mycket kostar rivning

Vad kostar det att riva en kärnkraftsreaktor och hur ska man gå tillväga? Det beskrivs i de rivningsstudier som nu tagits fram för respektive anläggning. Studierna har gjorts av SKB och kärnkraftsbolagen gemensamt.

Sedan tidigare finns det en rivningsstudie för Barsebäcks kärnkraftverk som redan stängts av och väntar på rivning. Vid halvårsskiftet blev även rivningsstudier för Forsmark, Ringhals och Oskarshamn klara. Här handlar det om kärnkraftsreaktorer som ska rivas någon gång i framtiden.

– Det vi har gjort nu är specifika studier för respektive anläggning. Studierna ger oss en mer detaljerad uppfattning om rivningskostnaderna och kommer att fungera som ett underlag när avgiften till Kärnavfallsfonden ska fastställas inom ramen för arbetet med plankalkylen, berättar Fredrik De la Gardie, utredningsingenjör för avveckling av kärntekniska anläggningar på SKB.

Internationella jämförelser

Hur stora kostnaderna är för att riva kärnkraftverk är en fråga som har debatterats mycket. Internationella jämförelser har gjorts bland annat med Tyskland där rivningar visat sig bli dyrare än de svenska uppskattningarna.

— Den största skillnaden mellan oss och till exempel Tyskland är hur avfallssystemet är uppbyggt. I Tyskland tar man ner delar i mindre komponenter vilket tar längre tid och kostar mer. Vi tänker använda större behållare och har ett fördelaktigare system ur ett avvecklingsperspektiv, säger Fredrik De la Gardie.

I de rivningsstudier som nu gjorts uppskattar man kostnaden per kärnkraftverk till mellan fyra och sju miljarder kronor. Att genomföra en rivning beräknas ta mellan fem och sju år per reaktor.

Påslag för osäkerheter

Men resultaten från studierna ger bara en referenskostnad. När SKB ska uppskatta kostnaderna i den plankalkyl som lämnas till myndigheterna nästa gång i början av 2014 kommer ett påslag för osäkerheter att göras.

— För det är klart att det alltid finns flera osäkerheter i framtiden som kommer att påverka kostnaderna. Vi gör så gott vi kan utefter den kunskap vi har i dag och de förutsättningar vi känner till nu. Ändras förutsättningarna så ändras kostnaderna också, säger Fredrik De la Gardie.

En orsak till att han trots allt anser att uppskattningarna är tillförlitliga är att två konsultföretag, båda med tidigare erfarenhet av rivningsprojekt, kommit till likartade resultat. Det handlar om Westinghouse och amerikanska TLG.

Allt inte radioaktivt

Att riva ett kärnkraftverk är också en stor praktisk utmaning som kräver omfattande planering och en hel del logistik. Den största delen av byggnadsmaterialet innehåller inte någon radioaktivitet alls.

— Det kan tas om hand som vilket industriavfall som helst.

Resterande är metall- och betongskrot som blivit radioaktivt under åren i drift. Större delen innehåller mindre mängder radioaktivitet och är vad man kallar lågaktivt. Annat är medelaktivt avfall.

Tanken är att allt rivningsavfall som kräver slutförvaring från de svenska reaktorerna ska placeras i Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR i Forsmark, i framtiden. Rivningsstudierna kommer även att fungera som ett underlag inför den planerade utbyggnaden av SFR. Här finns också mer detaljerade uppgifter än tidigare om det radioaktiva avfallet och hur stora volymer det handlar om.

Fakta

Ny plankalkyl vart tredje år

Vart tredje år uppdaterar SKB kostnaderna för rivning av kärnkraftverken och slutförvaringen av det radioaktiva avfallet till rådande förutsättningar. Plankalkylen lämnas till Strålsäkerhetsmyndigheten som granskar den. Det är därefter regeringen som slutligen fastslår hur stor avgiften till statliga Kärnavfallsfonden ska vara.

Finansieringssystemet bygger på att kärnkraftsföretagen avsätter en viss summa per levererad kilowattimme kärnkraftsel till fonden. Pengarna kommer bland annat att användas till arbetet med att avveckla och riva de svenska kärnkraftverken i framtiden.

Fotnot: SKB har valt att publicera rivningsstudierna i publika rapporter. De finns att läsa på engelska på webbplatsen.

R-13-03, Forsmark
R-13-04, Oskarshamn
R-13-05, Ringhals

Nyheter

Säker, hållbar och effektiv drift på SKB:s anläggningar

SKB har två kärntekniska anläggningar i drift, Mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab, och Slutförvaret för kortlivat radi...

Publicerad: 18 januari 2023

Miljödom för utbyggnad av SFR

SKB har i dag fått miljötillstånd för utbyggnad av slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR, i Forsmark. Domen medd...

Publicerad: 21 december 2022

Deldom i artskyddsärendet

När det visade sig att tre gölar måste fyllas igen vid bygget av Kärnbränsleförvaret i Forsmark begärde SKB dispens från arts...

Publicerad: 19 december 2022