Hem Riksgälden tar över uppgifter som gäller finansiering av kärnavfall

Riksgälden tar över uppgifter som gäller finansiering av kärnavfall

Regeringen beslutade förra året att Strålsäkerhetsmyndighetens kärnavfallsfinansieringsuppgifter ska flyttas över till Riksgälden. Ansvaret för uppgifterna har tagits över från och med den 1 september 2018.

Finansieringssystemet för kärnavfall är utformat för att säkerställa att kärnkraftsindustrin finansierar kostnaderna för avveckling och slutförvar. Enligt svensk lag är det kärnkraftsföretagen som ska stå för alla kostnader för att ta hand om och slutförvara kärnavfallet. De ska också bekosta rivningen av kärnkraftverken och andra kärntekniska anläggningar.

Kärnkraftsföretagen betalar i genomsnitt fem öre per levererad kilowattimme till en statlig fond, Kärnavfallsfonden. Pengarna ska användas till att ta hand om det använda kärnbränslet och finansiera rivningen av de svenska kärnkraftverken. SKB:s verksamhet finansieras huvudsakligen med medel från fonden.

– Vi ser fram emot att ha en god dialog om kärnavfallsfinansieringen med Riksgälden och det är positivt att deras organisation är på plats, säger kommunikationschef Anna Porelius.

Sedan mitten av 1970-talet avsätter kärnkraftsföretagen pengar för att täcka kostnaderna för detta. Medlen förvaltas av Kärnavfallsfonden. Förutom de avgifter som ägarna betalar, ställer de också finansiella säkerheter för avgifter som ännu inte betalats in till fonden och för oförutsedda händelser.

Tydlig och ändamålsenlig rollfördelning

SKB gör regelbundet en beräkning av de framtida kostnaderna för att ta hand om kärnavfallet. Vart tredje år lämnas den till Strålsäkerhetsmyndigheten, vilket nu är Riksgäldens nya uppdrag. Efter att ha granskat beräkningen lämnar myndigheten sitt förslag till avgift för de kommande åren till regeringen, som fastställer avgifternas storlek.

Även om samtliga reaktorer på en plats är permanent avställda är kärnkraftsföretagen enligt svensk lag fortsatt skyldiga att betala en årlig avgift till fonden. I dagsläget gäller detta för Barsebäck.

Kärnavfallsfonden placerar medlen främst i statsobligationer eller så kallade säkerställda obligationer. En mindre del placeras på ett räntebärande konto vid Riksgäldskontoret. I december 2017 beslutade regeringen att utöka Kärnavfallsfondens placeringsmöjligheter till att även omfatta aktier, företagsobligationer, andelar i värdepappersfonder och derivatinstrument.

43 miljarder har använts

Enligt den senaste beräkningen (Plan 2016) kommer den totala kostnaden för det svenska kärnkraftsprogrammet, från start till mål, att uppgå till cirka 141 miljarder kronor. Av detta har cirka 43 miljarder kronor redan använts för att bygga och driva de befintliga anläggningarna samt till forskning, utveckling och uppbyggnad av det svenska kärnavfallssystemet. Resterande 98 miljarder kronor avser framtida kostnader från och med 2018.

Kärnavfallsfonden innehöll i slutet av 2017 drygt 66 miljarder kronor. Men fonden fylls hela tiden på, dels genom fortsatta avgiftsinbetalningar, dels genom den avkastning som medlen i fonden ger. Hur mycket som måste betalas in framöver är naturligtvis beroende av den framtida avkastningen.

Nyheter

Villkorsprövning för utbyggt SFR

I morgon, 29 november, inleds nästa steg i tillståndsprövningen för utbyggnaden av Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avf...

Publicerad: 28 november 2022

Hallå där Anna Porelius, kommunikationschef på SKB

I den nya regeringens energipolitik är satsningar på kärnkraft en central punkt, och ny kärnkraft innebär nytt avfall. Vad in...

Publicerad: 18 november 2022

Johan Dasht utsedd till ny vd för Vattenfall Vattenkraft AB

SKB:s vd Johan Dasht kommer att tillträda som ny vd för Vattenfall Vattenkraft från och med den 1 december 2022. Johan Dasht ...

Publicerad: 7 oktober 2022