Hem Nya rön om Bollnäsförkastningen
Geologer från Uppsala universitet undersöker förkastningen utanför Bollnäs. Traktorn stampar med hjälp av en tyngd i marken och skapar ljudvågor som studsar tillbaka när de når berget. På så sätt kan forskarna skapa sig en bild av hur berget ser ut. Foto: SKB.

Nya rön om Bollnäsförkastningen

Det var en postglacial förkastning som hittades utanför Bollnäs för några år sedan, men den är äldre än man tidigare trott. Det konstaterar forskare vid Uppsala universitet, som i samarbete med SKB och SGU gjort geofysiska undersökningar i området.

Det var 2012 som Sveriges geologiska undersökning, SGU, vid en laserskanning av markytan upptäckte vad som skulle kunna vara spåren av en stor jordbävning strax utanför Bollnäs. Upptäckten var förvånande eftersom forskarna dittills utgått ifrån att så stora jordbävningar bara förekommit i de nordligare delarna av landet där de riktigt stora förkastningarna finns som Pärvie och Lansjärv.

Under hösten 2014 genomförde forskare vid Geovetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet omfattande undersökningar i området. Redan tidigare hade SGU gjort grävningar i området och konstaterat att det fanns deformationer av jordlagren. Nu ville Uppsalaforskarna ta reda på om även berget under var påverkat, vilket skulle kunna ge bevis på att det faktiskt skett en stor jordbävning.

Förfinade säkerhetsanalyser

Analysen av deras undersökningar är nu klar. Det visar sig att det är en postglacial förkastning men att den är betydligt längre än forskarna först trodde. I stället för 5 kilometer är den 12 kilometer lång och sträcker sig i nord-sydlig riktning. Med största sannolikhet bildades den redan för cirka 1,8 miljarder år sedan och blev sedan reaktiverad vid den senaste istiden, för närmare 10 000 år sedan.

– Det finns nivåskillnader i sedimentlagren, men de underliggande bergbranterna har samma höjd. Det indikerar att förkastningen redan fanns då den senaste isen drog sig undan och att förkastningen hänger ihop med en starkt uppsprucken och vattenförande deformationszon, förklarar Alireza Malehmir, forskare och den som lett undersökningarna i Bollnäs.

De nya rönen påverkar inte SKB:s planer på att bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark. Däremot innebär de mer kunskap och förståelse för hur skalv genereras i ett istidsscenario.

– Det här betyder att ytterligare en pusselbit är på plats och att vi kan börja se ett tydligare mönster. Resultaten kan vi nu använda för att förfina våra säkerhetsanalyser och beräkningar av seismisk risk. På sikt kan det också, genom att vi minskar osäkerheterna i våra antaganden, hjälpa oss att ytterligare optimera Kärnbränsleförvarets utformning, kommenterar Raymond Munier, chefsgeolog på SKB.

Bollnäs3D-940px

3D-animeringar av undersökningsresultatet. De geofysiska resultaten visar i (a) förkastningsbranten (tolkad från lidar) och det tolkade förkastningsplanet, (b) en seismisk låghastighetszon som indikerar uppsprucket berg runt det tolkade förkastningsplanet, (c) och (d) bergets elektriska ledningsförmåga (mätt med två olika metoder) som tydligt indikerar uppsprucket och eventuellt även vattenförande berg. Klicka på bilden för större bild.

 

Nyheter

Säker, hållbar och effektiv drift på SKB:s anläggningar

SKB har två kärntekniska anläggningar i drift, Mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab, och Slutförvaret för kortlivat radi...

Publicerad: 18 januari 2023

Miljödom för utbyggnad av SFR

SKB har i dag fått miljötillstånd för utbyggnad av slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR, i Forsmark. Domen medd...

Publicerad: 21 december 2022

Deldom i artskyddsärendet

När det visade sig att tre gölar måste fyllas igen vid bygget av Kärnbränsleförvaret i Forsmark begärde SKB dispens från arts...

Publicerad: 19 december 2022