Hem Magne blir inte ensam i underjorden
Runt 200 olika maskiner och fordon kommer att behövas i det framtida Kärnbränsleförvaret. Ett av dem är deponeringsmaskinen Magne. Foto: Curt-Robert Lindqvist.

Magne blir inte ensam i underjorden

I väntan på tillstånd om att få bygga ett kärnbränsleförvar i Forsmark jobbar SKB med många olika förberedande åtgärder. Vi måste bland annat utveckla och ta fram olika maskiner som ska användas vid själva bergbrytningen och deponeringen av kapslarna.

Redan för tio år sedan tog SKB fram en första prototyp på en deponeringsmaskin, ”Magne”, som ska användas när kopparkapslar med använt kärnbränsle ska placeras i sina hål 500 meter ner i urberget. Magne väger 75 ton och har hittills gjort cirka 2 000 lyckade provdeponeringar i vårt laboratorium på Äspö. Maskinen är specialtillverkad för att fungera i trånga miljöer under jord.

Men Magne kommer inte att vara ensam därnere. En rad andra maskiner, flera självgående, behövs för att kapslarna ska komma på plats på ett säkert sätt. Johan Hedlund är chef för SKB:s projektavdelning och vet mer om hur detta ska gå till.

Johan Hedlund är chef för SKB:s projektavdelning. Foto: Mikael Wallerstedt.

För det första, hur tar vi oss ner till cirka 500 meters djup?

– Det är en brännande aktuell fråga. Vi fattade ett teknikbeslut 2015 att vi skulle använda en traditionell metod i form av borra-ladda-spräng. Den utvärderades mot mekanisk brytning, som utförs med en gigantisk bergborrmaskin. Tekniken för mekanisk brytning var inte så utvecklad då och inte verifierad skarp i lika hårt berg som det i Forsmark. Förenklat avgjorde detta teknikvalet. Nu fem år senare har tekniken för mekanisk brytning utvecklats och en ny utvärdering pågår och ett nytt teknikvalsbeslut ska tas i oktober. I nuläget verkar det alltså vara fördel för mekanisk brytning, säger Johan Hedlund.

Vissa maskiner som ska användas vid bygget av slutförvarsanläggningen måste specialtillverkas. Hur vet vi vilka maskiner som behövs?

– SKB:s teknikutveckling utgår alltid från våra krav och behov och under arbetets gång behöver vi ständigt vara uppdaterade på vilka tekniska lösningar som finns i omvärlden och om dessa kan användas direkt eller om de med anpassningar kan användas till våra syften. Vi klassificerar utrustningar och maskiner i tre kategorier: standard, modifierad standard och special. Ett exempel på specialmaskin är svetstekniken friktionsomrörningssvetsning som ursprungligen användes för att sammanfoga aluminium och som vi utvecklat för att försluta kopparkapslarna, berättar Johan Hedlund.

Kan du ge exempel på några maskiner utöver Magne som kommer att behövas nere på djupet?

– Vi brukar säga att vi ska använda omkring 200 olika maskiner, fordon och utrustningar för att bygga själva förvaringsutrymmena, samt för deponeringen av det radioaktiva avfallet. Av dessa är cirka 30 specialmaskiner och utrustningar. Vi har bland annat utvecklat en prototyp till universalfordon som kan förses med utrustning efter behov. Bland annat ska det kunna förses med en robot som staplar bentonitblock vid förslutningen av tunnlarna och förvaret. Det ska även kunna arbeta på egen hand nere i tunnlarna. Sedan behöver vi rampfordon som klarar att hålla emot när vi transporterar de 25 ton tunga kapslarna nedför tunneln, som har  tio procents lutning. Även rampfordonen blir sannolikt självgående samt eldrivna, säger Johan Hedlund.

Hur långt har vi kommit i utvecklingen?

– Det varierar, i vissa fall, som för svetsen och deponeringsmaskinen har vi kommit långt, i andra fall har vi lite längre kvar till en lösning. Nyligen slutförde vi en kartläggning av teknikutvecklingen och dess mognadsgrad. Den ska användas för att se över huvudtidsplanen för slutförvarsanläggningen och vid behov justera den så att den är robust och trovärdig.

 

Fotnot. Artikeln är ursprungligen publicerad i Lagerbladet, SKB:s tidning som delas ut till alla boende i Östhammars kommun.

Fakta
Kärnbränsleförvaret planeras att byggas på cirka 500 meters djup i Söderviken i Forsmark. Det kommer att bestå av drygt sex mil långa horisontella tunnlar uppdelat i olika sektioner över ett tre-fyra kvadratkilometer stort område. I tunnlarna finns vertikala hål där kapslarna ska deponeras. När alla kapslar, cirka 6000, är på plats ska tunnelsystemet och hela förvaret fyllas igen och förslutas.

Nyheter

Villkorsprövning för utbyggt SFR

I morgon, 29 november, inleds nästa steg i tillståndsprövningen för utbyggnaden av Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avf...

Publicerad: 28 november 2022

Hallå där Anna Porelius, kommunikationschef på SKB

I den nya regeringens energipolitik är satsningar på kärnkraft en central punkt, och ny kärnkraft innebär nytt avfall. Vad in...

Publicerad: 18 november 2022

Johan Dasht utsedd till ny vd för Vattenfall Vattenkraft AB

SKB:s vd Johan Dasht kommer att tillträda som ny vd för Vattenfall Vattenkraft från och med den 1 december 2022. Johan Dasht ...

Publicerad: 7 oktober 2022