Hem Arkeolog gav insikter om framtiden

Arkeolog gav insikter om framtiden

Neandertalare, historiska monument och framtidsperspektiv på kärnavfall. Anders Högberg, från Linnéuniversitetet, knöt ihop dåtiden med framtiden när han föreläste om hur arkeologi kan användas för att bättre förstå hur information om Kärnbränsleförvaret kan föras vidare till kommande generationer.

Använt kärnbränsle är farligt under lång tid framöver, upp till 100 000 år. En av många svåra frågor handlar om hur man ska kunna föra information om ett slutförvar vidare till de människor som kommer att leva då. Sedan 2012 har två arkeologiforskare vid Linnéuniversitetet, Anders Högberg och professor Cornelius Holtorf, i samarbete med SKB, drivit projektet ”100 000 år bakåt och framåt i tiden – arkeologi möter kärnbränsleförvaring”. Om detta berättade Anders Högberg för ett 30-tal personer under en öppen föreläsning på Kapsellaboratoriet i mitten av november.

– En sak är säker – vi kan inte bara bygga ett monument vid Kärnbränsleförvaret och kasta in det i framtiden, för vi vet inte hur framtidens människor kommer att förstå och tolka det, sa han.

Människan förändras

Här handlar det om framtidsmedvetande och en insikt om att de människor som kommer att leva om 100 000 år, kanske inte alls tänker på samma sätt som vi gör i dag. Under de cirka 200 000 år som människan funnits har den mänskliga hjärnan genomgått en förändring, exempelvis genom att det abstrakta tänkandet har utvecklats.

– De människor som kommer att finnas om 100 000 år har med stor sannolikhet en annorlunda kognitiv förmåga än vad vi har i dag, menade Anders Högberg.

Under projektets gång har de två forskarna rest mycket och deltagit vid flera internationella konferenser. Här har de mött många förslag och idéer på hur informationsbevarandet kan gå till. Kanske skulle ett monument kunna kombineras med ett informationscentrum där informationen förs vidare mellan människor. Men vilket språk ska i så fall användas? Vilken information ska man föra vidare? Skulle man kunna nyttja olika symboler för att meddela sig med framtiden?

– Det finns ingen enkel lösning, snarare kanske vi behöver tusen olika sätt. Vi måste ge framtida generationer möjlighet att tolka budskapet utifrån sina förutsättningar och vi vet inte i dag vilka de förutsättningarna är.

Nya tankar

En del i projektet har varit att ta reda på hur de institutioner som arbetar med kulturmiljövård och kulturarv ser på framtiden. Ett stort antal intervjuer har genomförts med medarbetare vid exempelvis museer och länsstyrelser i Sverige samt vissa institutioner utomlands. Här ställdes frågor som: Varför ska historiska föremål bevaras för framtiden? Vilken nytta kan framtida människor ha av det? Vilken framtid är det som ska ha nytta av det, är det människor om 50 år, 100 år eller kanske 1000 år?

– Det vi kan konstatera är att få institutioner över huvud taget har ett framtidsperspektiv inskrivet i de institutionella ramarna, däremot mötte jag individer som tänkt väldigt mycket på det här med framtiden, sa Anders Högberg som också har en förhoppning om att kulturarvsbranschen och kärnavfallsbranschen ska kunna drar nytta av varandra och använda varandras kunskap inom området.

– Vi måste förstå att det här med kärnavfall är en unik fråga som kräver helt nya tankar. Det finns inga färdiga svar i samhället i dag, utan det här är ett område som man måste forska om och det måste få ta tid, avslutade Anders Högberg.

Nyheter

Säker, hållbar och effektiv drift på SKB:s anläggningar

SKB har två kärntekniska anläggningar i drift, Mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab, och Slutförvaret för kortlivat radi...

Publicerad: 18 januari 2023

Miljödom för utbyggnad av SFR

SKB har i dag fått miljötillstånd för utbyggnad av slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR, i Forsmark. Domen medd...

Publicerad: 21 december 2022

Deldom i artskyddsärendet

När det visade sig att tre gölar måste fyllas igen vid bygget av Kärnbränsleförvaret i Forsmark begärde SKB dispens från arts...

Publicerad: 19 december 2022