”Vi kan bygga bort riskerna”
Design, design och ännu mer design. Så kan riskerna med skador från jordskalv i Forsmark byggas bort i Kärnbränsleförvaret.
Hur påverkar jordskalv Kärnbränsleförvaret? Det är en av de stora frågorna i den säkerhetsanalys, SR-Site, som lämnades in när SKB ansökte om att få bygga förvaret.
Raymond Munier är SKB:s expert på jordskalv. Foto: SKB.
– Konstruktioner under jord är i allmänhet mycket mindre känsliga för skalv än anläggningar på markytan, men de är definitivt inte immuna mot skador, säger SKB:s expert på geologi Raymond Munier.
Ska klara fem centimeter
Förskjutningar i sprickor som går tvärs deponeringshålen kan skada kopparkapseln med det använda bränslet. Enligt konstruktionskraven på kapseln ska den klara en förskjutning på fem centimeter utan att gå sönder.
För detta krävs att en stor spricka, som skär kapseln på det mest ogynnsamma sättet, triggas av ett jordskalv. I Forsmark finns det bara ett fåtal sprickzoner som är tillräckligt stora för att hysa stora jordskalv. De större av dessa omger den tektoniska linsen där slutförvaret ska byggas.
Zonen växer vid skalv
När ett jordskalv inträffar förekommer det att berget närmast sprickzonen spricker upp ytterligare. Zonen växer i bredd och längd. Angränsande sprickor kan också röra sig.
– Det räcker alltså inte att ha kontroll över vilka stora sprickzoner det finns runtom den tektoniska linsen, förklarar Raymond Munier.
– Vi måste också veta vilka mindre sprickzoner som genomkorsar själva linsen och de större sprickorna som skär planerade kapselpositioner.
De största sprickzonerna i Kärnbränsleförvarets omedelbara närhet har vi bedömt kan hysa jordskalv av uppemot magnitud 6, medan riktigt stora zoner som Singözonen och Eckarfjärdszonen i samband med istider kan hysa långt större skalv, kanske uppemot magnitud 7 eller ännu kraftigare. Förvarets tunnlar måste ligga på behörigt avstånd från dessa zoner.
Räknar på konsekvenserna
– I säkerhetsanalysen räknar vi naturligtvis på vilka konsekvenserna blir om det inträffar jordskalv med olika magnituder och med olika avstånd från deponeringshålet, påpekar Raymond Munier.
– Riskerna kan minskas betydligt om vi redan från början utformar förvaret så att vi bygger tunnlarna på tillräckligt stort avstånd från sprickzonerna. Vi kallar detta avstånd för respektavstånd.
Viktigast är att det inte redan från början går några stora sprickor genom deponeringshålen. När deponeringshålen har borrats kommer de att undersökas mycket noggrant för att kontrollera att alla krav på utformningen är uppfyllda. Är de inte det deponeras inga kapslar i hålen.
– Resultaten från SR-Site visar att i normalfallet går inga kapslar sönder av jordskalv under den första miljonen år, säger Raymond Munier.